
sköljer bort semesterns hets
och öppnar böcker.

Under vindsfönstret
hör jag smattret från taket
och bokens röster.
Tåget. Denna perfekta metafor för resan bort, längtan ut i världen. Om bilen är det mest besjungna transportmedlet är väl tåget det som fungerar bäst inom litteraturen, framför allt lyriken. Detta är ett lysande undantag.
Stationshusen. Skyltarna. Byarna. Folket på perrongerna.
Det är inte samma sak att resa igenom världen med bil och det susar definitivt inte lika trevligt.